Artikel av Bente Rolandsdotter. Första delen av artikeln är publicerad i Confidencen Opera & Music Festival – Female Edition 2026 – en samproduktion mellan Confidencen och Den Andra Operan.
>> Read the full article in English below.
Runt om i Europa återupptäcks operor komponerade av kvinnor, som Rosa Coccias ”förlorade verk” Ifigenia från 1779; och Elfrida Andrée och Selma Lagerlöfs opera Fritiofs saga som under våren fått sin urpremiär på Aalto MusikTheater i Essen, cirka 130 år efter att den komponerades, och på Nationaloperan i Paris framförs Antonia Bembos Ercole amante från 1707. Men trots denna positiva utveckling erbjuds fortfarande mycket få av dessa unika verk av kvinnor på scener i Sverige.
Med Confidencen Opera & Music Festival – FEMALE EDITION dyker Den Andra Operan i samarbete med Confidencen – rakt in i den magiska, förtrollande och mångfacetterade operavärld som skapats av kvinnor. Förutom Francesca Caccinis La Liberazione, som bjuder in publiken till operakonstens födelse, blir det Den Andra Operans 10-årsjubileumskonsert med verk av bland andra Maria Antonia Walpurgis och Anna Amalia von Saschsens samt ett program kring Wilhelmina von Bayreuth, operakompositör och syster till den svenska drottningen Lovisa Ulrika.
Så länge opera skapats har kvinnor varit upphovspersoner. För även om kvinnorna ofta arbetat under kärvare förhållanden eller tvingats komponera under pseudonym, har de ständigt bidragit till den operaskatt vi idag har att välja ur.
Drivkraften och lusten att skapa opera är obestridlig och våra tonsättare har på olika vägar funnit möjligheter att göra detta trots snäva samhällsnormer. För att hitta dem har vi sökt i både kloster, hovmiljöer och musikerfamiljer.
Under barocken var kloster inte bara religiösa centrum utan också lärosäten, där unga flickor kunde utveckla sina musikaliska och litterära förmågor, något forskningen tror är fallet med Camilla de Rossi.
Även för aristokratins kvinnor fanns möjlighet till komponerande – Maria Teresa Agnesi framförde både egna och andras verk hos mecenater. Och i hovmiljöer kunde prinsessor som Maria Antonia Walpurgis iscensätta sina operor på hovteatrarna.
En tredje möjlighet för att som kvinna slå sig fram som operaskapare, var att tillhöra en av de professionella musikerfamiljer som under renässansen och barocken bildade en egen samhällsklass. Ett framstående exempel på detta är Francesca Caccini, dotter till tonsättaren Giulio Caccini.
Francesca är bokstavligen på plats när operan föds som konstform. Redan som 13-åring, år 1600, uppträder hon i Euridice av Jacopo Peri. 1607 komponerar hon sitt första egna verk, La Stiava, som alltjämt antas vara förlorat. Hennes La liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina från 1625 finns däremot kvar och anses därmed vara den äldsta bevarade operan komponerad av en kvinna. Det är också den första operan någonsin som framförs utanför operakonstens födelseland Italien.
Som tjugoåring engageras Francesca vid Medici-hovet och blir snabbt en tongivande person i det italienska musiklivet. Här utvecklar hon sin musikaliska bredd, vilket tillsammans med hennes skicklighet som sångerska, kompositör, lärare och instrumentalist lägger grunden för en framstående karriär. Francesca är vid en tidpunkt den högst betalda musikern vid det Florentinska hovet.
Uppdraget att komponera operan La liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina får hon av ärkehertiginnan av Toscana, Maria Maddalena av Österrike. Operan skrivs för att framföras i samband med ett besök av kronprins Władysław Vasa av Polen. Librettist är hovpoeten Ferdinando Saracinelli och texten är en fri tolkning baserad på Ludovico Ariostos ridderliga epos, Orlando furioso från 1515, men Saracinelli införlivar även delar från Orlando innamorato av Matteo Maria Boiardo och Gerusalemme liberata av Torquato Tasso.
Librettot väver samman en episk riddarberättelse med politiska händelser av både lokal och internationell betydelse. Och i typisk barockopera-stil tillåts även hjältar vara vankelmodiga veklingar, förödmjukade och tillrättavisade av dominerande, moraliskt överlägsna kvinnor.
I Caccinis opera är Alcinas rike och skönhet en illusion som riddaren Ruggiero, liksom sina föregångare, ger efter för. För hans frigörelse, krävs att den goda magikern Melissa öppnar Ruggieros ögon för realiteten och påminner honom om hans plikter som riddare. Insvept i barockens mytiska värld av sirener, monster och havsgudar, där magi och förförelse ger berättelsen en sagolik inramning, låter verket oss som åskådare reflektera över våra egna relationer, vår moral och vårt behov av njutning.
Hur överlever vi som människor i en värld hotad av krig och våldsamhet om vi samtidigt överger sinnlighet, konst och lust?
En fråga lika aktuell idag som när verket skrevs. Genom hela operahistorien ser vi i kvinnors verk en röd tråd av utforskande och omförhandling av vad opera kan vara. Efter Caccinis pionjär-arbete följer mängder av operor komponerade av kvinnor runt om i hela Europa. Flera av dessa verk möter vi i jubileumskonserten Femina Forte.
Här ryms bland annat Élisabeth Jacquet de La Guerres franska tonspråk och Maria Margherita Grimani La decollazione di San Giovanni Battista (1715) som skildrar den välkända bibliska berättelsen om Johannes Döparen, som tillfångatagen av kung Herodes, halshuggs efter att Salome krävt hans huvud på ett fat. Maria Antonia Walpurgis Il trionfo della fedeltà (1754) är av mer idyllisk karaktär, men full av opera serians dramatik och virtuositet. Maria Teresa Agnesi Pinottinis L’Insubria consolata från 1766 är komponerad till förlovningsfesten för den lombardiska prinsessan Maria Ricciarda Beatrice d’Este och den habsburgske prinsen Ferdinand av Österrike. Ett verk där politik och operakonst vävs tätt samman.
Jubileumskonserten, som presenterar verk ur både den tyska, franska och italienska repertoaren, markerar Den Andra Operans 10-års jubileum, ett decennium fyllt av utforskande, lustdriven djupdykning i arkiven och iscensättande av unika verk. Kanske kan vi se fram emot att Caccini, Grimani och Walpurgis slutligen får den plats som redan förärats Gluck, Mozart och Wagner.
Sommarens festival ger oss också möjlighet att vandra i fotspåren efter Wilhelmina von Bayreuth. I ett levande porträtt av en kompositör, kulturmecenat och syster till den svenska drottningen Lovisa Ulrika möter vi bland annat hennes tragiska opera Argenore från 1740. Men Wilhelmines insats för operavärlden slutar inte där, som markgrevinna förvandlade hon Bayreuths lilla hov till ett blomstrande konstnärligt centrum med musik, filosofi och konst i fokus. På hennes initiativ byggdes det berömda Markgräfliches Opernhaus i Bayreuth, i dag på UNESCO:s världsarvslista och ett tydligt uttryck för en större kulturvision.
Årets fokus på kvinnors opera är en kärleksförklaring till operakonsten, en förnyelse av operans sanna historia och ett smakprov på vad som finns kvar att återuppväcka. Det är också en påminnelse om vad vi förlorar om vi envist håller kvar vid en ensidig syn på vad som hör hemma på våra operascener. Att få uppleva dessa verk är en gemensam upptäcktsfärd i nyskapande succéer, musikdramatik som skälver av intensitet och libretton med nya perspektiv.
Så låt oss minnas hur allt började. När Francesca Caccini skrev La liberazione pågick den florentinska musikreformen. Den nya sångstilen blev startskottet för operan som konstform, och i sin opera varvar Caccini recitativ, arior, körer och färgrika instrumentala partier i ett musikaliskt universum där den kvinnliga erfarenheten är etablerad, självklar och inspirerande.
Urpremiären skedde i en extravagant iscensatt föreställning den 3 februari i Villa di Poggio Imperiale i Florens år 1625. Verket avslutades med en hästbalett framförd av inte mindre än tjugofyra ryttare på villans yttre borggård.
Tre år efter urpremiären spelades La liberazione i Warszawa, och den anses allmänt vara den första italienska operan som någonsin sattes upp utanför Italien. Efter närmare 300 år i glömska sattes La liberazione upp i Köln 1983 och har sedan dess spelats runt om i Europa.
Nu välkomnar vi Caccinis opera till Sverige och tar likt hjälten Ruggiero klivet ut ur okunskapens mörker, frigör oss från fördomen om operans historia och slår följe mot en ljusnande opera-framtid.
Låt Confidencen Opera & Music Festival – FEMALE EDITION bli startskottet för en operarevolution, för det är inte operahistorien som är ojämnställd, det är historieskrivningen….
THE FEMALE EDITION – A New Perspective on Opera
Article by Bente Rolandsdotter. The first part of the article is published in the program book for Confidencen Opera & Music Festival – Female Edition 2026 – a coproduction between Confidencen and Den Andra Operan.
Across Europe, operas composed by women are being rediscovered, including Rosa Coccia’s ”lost work” Ifigenia (1779); Fritiofs saga, the opera by Elfrida Andrée and Selma Lagerlöf, which received its world premiere this spring at the Aalto MusikTheater in Essen—approximately 130 years after it was composed; and Antonia Bembo’s Ercole amante (1707), currently being performed at the Paris National Opera. Yet despite these encouraging developments, only a handful of these remarkable works by women are presented on Swedish stages.
With the Confidencen Opera & Music Festival – FEMALE EDITION, Den Andra Operan (AnOther Opera), in collaboration with Confidencen, invites audiences to immerse themselves in the magical, enchanting, and richly diverse world of opera created by women. Alongside Francesca Caccini’s La Liberazione, which takes audiences back to the very birth of opera, the festival will feature Den Andra Operan’s 10th Anniversary Concert Femmina Forte (August 12th), presenting works by composers including Maria Antonia Walpurgis and Anna Amalia of Saxony, as well as a programme dedicated to Wilhelmine of Bayreuth—opera composer and sister of the Swedish queen Lovisa Ulrika.
Women have been creating opera for as long as the art form has existed. Although they often worked under more difficult conditions or were compelled to compose under pseudonyms, they have continually enriched the operatic repertoire from which we can draw today.
The drive and desire to create opera are undeniable, and our composers found different ways to pursue this calling despite the restrictive social norms of their time. To discover them, we have searched monasteries, royal courts, and professional musical families.
During the Baroque period, convents were not only religious centres but also places of learning where young women could cultivate their musical and literary talents—an environment scholars believe shaped the career of Camilla de Rossi.
Women of the aristocracy also found opportunities to compose. Maria Teresa Agnesi presented both her own works and those of others in the salons of influential patrons, while courtly settings enabled princesses such as Maria Antonia Walpurgis to stage their operas in court theatres.
A third path for women aspiring to become opera composers was to belong to one of the professional musical families that, during the Renaissance and Baroque eras, formed a distinct social class. One of the most remarkable examples is Francesca Caccini, daughter of the composer Giulio Caccini.
Francesca Caccini was quite literally present at the birth of opera as an art form. At just thirteen years old, in 1600, she performed in Euridice by Jacopo Peri. In 1607 she composed her first original work, La Stiava, which is unfortunately presumed lost. Her La liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina (1625), however, survives and is regarded as the earliest preserved opera composed by a woman. It also holds the distinction of being the first opera ever performed outside Italy, the birthplace of opera.
At the age of twenty, Francesca joined the Medici court, where she quickly became one of the leading figures of Italian musical life. Here she broadened her artistic scope, and her exceptional gifts as a singer, composer, teacher, and instrumentalist laid the foundation for a remarkable career. At one point, she was the highest-paid musician at the Florentine court.
Francesca received the commission to compose La liberazione di Ruggiero dall’isola d’Alcina from Maria Maddalena of Austria, Archduchess of Tuscany. The opera was written to celebrate the visit of Crown Prince Władysław Vasa of Poland. The libretto, by the court poet Ferdinando Saracinelli, is a free adaptation of Ludovico Ariosto’s chivalric epic Orlando Furioso (1516), while also incorporating elements from Matteo Maria Boiardo’s Orlando Innamorato and Torquato Tasso’s Gerusalemme Liberata.
Saracinelli’s libretto intertwines an epic tale of chivalry with political events of both local and international significance. In true Baroque opera fashion, even heroes are allowed to be hesitant, vulnerable, humiliated, and corrected by powerful women of moral authority.
In Caccini’s opera, Alcina’s enchanting kingdom and beauty are revealed to be an illusion to which the knight Ruggiero, like so many before him, succumbs. His liberation can only come when the benevolent sorceress Melissa opens his eyes to reality and reminds him of his duties as a knight. Wrapped in the mythical Baroque world of sirens, monsters, and sea gods, where magic and seduction lend the story its fairy-tale atmosphere, the work invites us to reflect on our own relationships, our morality, and our longing for pleasure.
How can we survive as human beings in a world threatened by war and violence if, at the same time, we abandon sensuality, art, and joy?
It is a question as relevant today as it was when the work was first composed. Throughout the history of opera, women’s works reveal a continuous thread of exploration and redefinition of what opera can be. Following Caccini’s pioneering achievements came countless operas by women composers across Europe. Several of these remarkable works are featured in the anniversary concert Femina Forte.
Among them are the distinctly French musical language of Élisabeth Jacquet de La Guerre and Maria Margherita Grimani’s La decollazione di San Giovanni Battista (1715), which recounts the familiar biblical story of John the Baptist, imprisoned by King Herod and ultimately beheaded after Salome demands his head on a platter. Maria Antonia Walpurgis’s Il trionfo della fedeltà (1754) offers a more pastoral setting while remaining rich in the drama and virtuosity of opera seria. Maria Teresa Agnesi Pinottini’s L’Insubria consolata (1766) was composed for the betrothal celebrations of the Lombard princess Maria Ricciarda Beatrice d’Este and Archduke Ferdinand of Austria, demonstrating how closely politics and opera were intertwined.
Presenting works from the German, French, and Italian repertoires, this anniversary concert celebrates Den Andra Operan’s tenth anniversary—a decade devoted to exploration, passionate archival research, and the staging of extraordinary works. Perhaps we may now look forward to Caccini, Grimani, and Walpurgis finally receiving the recognition long afforded to Gluck, Mozart, and Wagner.
This summer’s festival also offers the opportunity to follow in the footsteps of Wilhelmine of Bayreuth. Through a vivid portrait of a composer, cultural patron, and sister of the Swedish queen Louisa Ulrika, we encounter, among other works, her tragic opera Argenore (1740). Yet Wilhelmine’s contribution to the world of opera extended far beyond her own compositions. As Margravine, she transformed the small court of Bayreuth into a flourishing centre of music, philosophy, and the arts. At her initiative, the magnificent Margravial Opera House was built—today a UNESCO World Heritage Site and a lasting expression of an ambitious cultural vision.
This year’s focus on women’s opera is a declaration of love for the art form, a renewal of opera’s true history, and a glimpse of the treasures that still await rediscovery. It is also a reminder of what we lose when we persist in maintaining a narrow view of what belongs on our opera stages. To experience these works is to embark together on a journey of discovery, encountering groundbreaking masterpieces, music drama trembling with intensity, and librettos that offer fresh perspectives.
So let us remember how it all began. When Francesca Caccini composed La liberazione, the Florentine musical reforms were transforming European music. The emergence of the new style of solo singing marked the birth of opera as an art form, and in her opera Caccini masterfully combines recitative, aria, chorus, and richly coloured instrumental writing in a musical universe where women’s experiences are fully realised, self-evident, and profoundly inspiring.
The premiere took place on 3 February 1625 at the Villa di Poggio Imperiale in Florence in a lavishly staged production. It concluded with an extraordinary equestrian ballet performed by no fewer than twenty-four riders in the villa’s outer courtyard.
Three years after its premiere, La liberazione was performed in Warsaw and is widely regarded as the first Italian opera ever staged outside Italy. After nearly three centuries of obscurity, it was revived in Cologne in 1983 and has since been performed across Europe.
Now we welcome Caccini’s opera to Sweden and, like the hero Ruggiero, step out of the darkness of ignorance, free ourselves from misconceptions about the history of opera, and move together towards a brighter operatic future.
May the Confidencen Opera & Music Festival – FEMALE EDITION become the starting point of an operatic revolution. For it is not the history of opera that is unequal—it is the writing of history.