FLYGANDE VALKYRIOR
återuppväckta vikingakvinnor i opera och forskning
Den Andra Operan återuppväckte två storslagna men i dag i princip okända vikingaoperor: Konung Hiarne av Ingeborg Bronsart von Schellendorf samt Kong Hroars skjalde av Tekla Griebel. Genom dessa verk satte vi tillsammans med Historiska museet spotlight på 1890-talets fascination för den nordiska mytologin i scenkonsten, och problematiserade den bild av vikingatiden som sedan dess är allmänt rådande. Varför är myterna om vikingarna så livskraftiga, hur växte bilden av dem fram och vad kan en vikingaopera betyda för oss idag? Berättas historierna på andra sätt när upphovspersonerna är kvinnor?
Båda operorna är skrivna runt förra sekelskiftet och utspelar sig på vikingatiden. Vikingaoperor är en tung och populär subgenre inom operan, men alla operor inom genren som spelas på dagens scener är skrivna av män. Därför är det viktigt att visa att det finns spännande verk skrivna av kvinnor även på detta område. Framförandet av musik ur Konung Hiarne och Kong Hroars skjalde blir urpremiär i modern tid. Som jämförelse berörde vi också två mera välkända operor med kvinnliga upphovspersoner från samma tid: Fritiofs saga av Elfrida Andrée med libretto av Selma Lagerlöf samt Tirfing av Wilhelm Stenhammar med libretto av Anna Boberg.
Konserten genomfördes i samarbete med Historiska museet i Stockholm som också samarrangerade ett panelsamtal i anslutning till konserten, med experter på opera och historia.
OM KONSERTEN
Konserten hölls i Barocksalen på Historiska museet 19 april 2023.
Medverkande:
Pianister: Anna Christensson och Nigar Dadascheva
Sångare: Hanna Fritzson, Maud Hammerud, Wiktor Sundqvist, Clifford Lewis och Linus Flogell
Kör: Operadonnorna och Lisa Thor
Regi/koncept: Ditte Hammar
OM PANELSAMTALET
Det stora intresset för vikingar under tillblivelsetiden för våra valda operor tid hängde ihop med 1800-talets nations- och identitetsbygge. Dagens arkeologer har dock kullkastat mycket av det som man då tog för givet om vikingarna. De typiska hjälmarna med horn har antagligen aldrig funnits i historien, men bilden lever ändå kvar i populärkulturen. Vikingaoperor är särskilt intressanta ur ett historiskt perspektiv. Under 1800-talet växte synen på vikingen fram i ett samspel mellan arkeologi och konst, där just operagenren spelade en särskilt framträdande roll.
Deltagare i panelsamtalet:
Moderator: Ted Hesselbom, museichef för Sigtuna museum och författare till boken ”Vikingen. En historia om 1800-talets manlighet.”
Ditte Hammar, regissör och medgrundare av Den Andra Operan
Thomas Husted Kirkegaard, musikolog, verksam vid Nationalmuseet och Musikmuseet i Köpenhamn, expert på Thekla Griebel (1866-1940).
Henrik Schaefer, dirigent och musikalisk ledare på Folkoperan, var med och återuppväckte Fritiofs saga (1898) av Elfrida Andrée.
OM VERKEN
Konung Hiarne av Ingeborg von Bronsart börjar med en skaldetävling som hålls för att utse Danmarks näste kung. Därefter följer en maktkamp mellan Sverige och Danmark där kärleken mellan den danske kung Hiarne och den svenska prinsessan Hilda sätts på prov. Slutet bjuder på en spektakulär kör med bevingade valkyrior som tar med sig operans stupade hjältar till Valhalla. Konung Hiarne uppfördes på Kungliga Operan i Berlin 1891.
Kong Hroars Skjalde av Tekla Griebel kretsar också den kring en skaldetävling, mellan den traditionellt maskulina Ragnvald och den mer känslige Hrane. Den danske kungen Hroar känner sig tvingad att utse Ragnvald till vinnare, men är i själva verket mera berörd av Hranes mer subtila sång. Tekla Griebels första opera Skön Karen uppfördes både i Breslau 1895 och i Köpenhamn 1899, och Griebel skrev Kong Hroars Skjalde mellan åren 1893-1904, men på grund av barnafödsel och sjukdom slutfördes den inte förrän 1925.
Konserten genomfördes med stöd av:
Kulturrådet
Nils-Göran Olves stiftelse
Stiftelsen Signatur
Ambache Charitable Trust
Stefan Johanssons stiftelse